Nämen se man på, obevakade delikatesser!
Jag kan inte tro att det är sant! I ett ögonblick av extrem vet-inte-vad-jag-ska-göra-och-orkar-inte-sova-mani tittade jag på min kompis blogg och kom på att jag själv hade en blogg! Nämen, ved trevligt! tänkte jag och så började jag skriva...
I dag har jag gjort en del jag inte hade lust att göra, men sedan insåg jag att det ändå var rätt skönt att få dessa saker gjorda (plocka mossa, slänga tv-antenner och markiser på tippen, panta tomburkar, städa och göra sallad). Efter denna tillsynes nödvändiga, men bortkastade eftermiddag (förmiddagen sov jag och badade) skulle vi få gäster. Pappas barndomsvän med fru. Vi år mycket god mat, för mycket för mig eftersom jag i väntan på gästerna gick omkring och tröståt. Mamma och pappa hade trevligt med dem och jag satt och läste hela kvällen (förutom när jag åt).
Boken jag läste hette Bridget Jones dagbok och sades på biblioteket vara en ungdomsbok, men handlade om ogifta, ensamma kvinnor i 30-årsåldern. Fick mig att höja på ögonbrynen i början, men sedan insåg jag att jag har samma problem, ensam och ogift (tack och lov för ogift!), och så blev jag deprimerad i stället. Tss..
I morgon ska jag troligtvis inte göra någonting. Skulle vara kul att åka skridskor, men ishallen är bara öppen på morgonen och då är jag ungefär lika pigg som en zombie på grönbete. Funderar på att åka in på stan, klättra upp på baronen-taket och ta kort på Kalmars juleljusbelysta träd och byggnader. Varför är jag så ensam? Längtar till skolan, sjukt eller hur?
I dag har jag gjort en del jag inte hade lust att göra, men sedan insåg jag att det ändå var rätt skönt att få dessa saker gjorda (plocka mossa, slänga tv-antenner och markiser på tippen, panta tomburkar, städa och göra sallad). Efter denna tillsynes nödvändiga, men bortkastade eftermiddag (förmiddagen sov jag och badade) skulle vi få gäster. Pappas barndomsvän med fru. Vi år mycket god mat, för mycket för mig eftersom jag i väntan på gästerna gick omkring och tröståt. Mamma och pappa hade trevligt med dem och jag satt och läste hela kvällen (förutom när jag åt).
Boken jag läste hette Bridget Jones dagbok och sades på biblioteket vara en ungdomsbok, men handlade om ogifta, ensamma kvinnor i 30-årsåldern. Fick mig att höja på ögonbrynen i början, men sedan insåg jag att jag har samma problem, ensam och ogift (tack och lov för ogift!), och så blev jag deprimerad i stället. Tss..
I morgon ska jag troligtvis inte göra någonting. Skulle vara kul att åka skridskor, men ishallen är bara öppen på morgonen och då är jag ungefär lika pigg som en zombie på grönbete. Funderar på att åka in på stan, klättra upp på baronen-taket och ta kort på Kalmars juleljusbelysta träd och byggnader. Varför är jag så ensam? Längtar till skolan, sjukt eller hur?
